Sverige sviker – UR Play
Sverige sviker, svensk serie från 2014 i UR Play.
Enligt skollagen ska alla elever få det stöd de behöver för att nå kunskapsmålen. Varje år lämnar dock ca 12,4 procent av niondeklassarna, eller ungefär 12 000 elever, grundskolan utan att ha behörighet till gymnasiet. Och ca 10 procent av Sveriges gymnasieelever hoppar av skolan. Anledningarna till detta kan vara många. Men grundanledningen är att vuxenvärlden sviker. Och i många fall leder de vuxnas brister ungdomarna rakt in i arbetslöshet och långvarigt utanförskap.
– Jag vill inte ha någon framtid. Orden kommer från Marcus, 19 år och hemmasittare. Vi möter honom i Sverige sviker, en serie om de unga som varje år riskerar att hamna utanför. Här får 16 ungdomar berätta sin historia. Om konsekvenserna av vuxnas svek och bristerna i dagens skola, långt bortom statistik och utredningar. Om följderna av nedskärningar, beslut och mobbning.
Skolan ska bana väg för en bra framtid för alla. Men vilka blir konsekvenserna när rätt stöd inte ges? Sverige sviker låter 16 unga beskriva sina upplevelser. De finns alla med i statistiken över de unga som har svårt att nå skolans mål, men av olika orsaker. Nu får de för första gången berätta sin egen historia.
Vi träffar elever som inte varit i skolan på flera månader eller till och med år. Elever som har svenska som andraspråk och möts av en skola som inte vet vad de behöver för undervisning. Elever med neuropsykiatriska diagnoser som kämpat för att få det stöd de behöver, och har rätt till, under hela sin skoltid. Elever som fått stöd under en period men där resurserna dras in igen för att de kostar för mycket. Men också ungdomar som lyckats vända sin situation och fått tillbaka sin framtidstro.
- Marcus skulle ha gått ut gymnasiet under våren 2013. Istället är han hemmasittare. Han växte upp i en familj som hade det tufft ekonomiskt. Hela hans skoltid präglades av mobbning och utanförskap. De första skolåren hade han det lätt för sig, men för att inte märkas för mycket började han underprestera. Han gjorde sig dum för att smälta in, säger han.
- Systrarna Diana och Karen har svenska som andraspråk och har svårt att klara skolans mål – trots att de inget hellre vill. På deras högstadieskola är det mest svenskfödda elever och endast några få elever som har svenska som andraspråk. Lärarna på skolan har bristande kunskap om hur man hjälper dessa elever.
- Felizya har ADHD och har redan från början haft problem med att koncentrera sig i skolan. Hon kände tidigt att något inte var som det skulle, men i skolan sa de att allt var normalt. Hon var ju inte hyperaktiv, hur kunde hon ha ADHD? Det handlade bara om att Felizya inte skärpte sig tillräckligt mycket. Om hon bara försökte så skulle hon kunna, menade lärarna.
- Kevin har diagnosen Aspergers syndrom och klarar inte av stora klasser. I skolan blev han yr och kunde inte koncentrera sig, istället rymde han därifrån eller stannade hemma. Efter många års strid skapade skolan en mindre grupp för elever med diagnoser. Här kunde Kevin fungera. Han lärde sig, gjorde bra ifrån sig. Men så en dag, utan förvarning, lade skolan ner den lilla gruppen – och Kevin gick ut nian utan att nå målen, utan fullständiga betyg.
- Bavi har framtidstro. Hon har liksom de andra haft en tuff skolresa och kämpat hela skoltiden, och känt att något varit fel, men ingen har tagit hennes problem på allvar. Till slut såg hon själv till att det gjordes en utredning och fick veta att hon har ADHD. Diagnosen blev Bavis vändning.
Med start 26 maj börjar UR en stor satsning på de unga som varje år riskerar att hamna utanför. Med fyra programserier i radio och tv och tre radioreportage vill UR lyfta fram de unga som svikits av vuxenvärlden. 58 min.
Foto: Mattias Bardå/UR
20144 delar