Vår samiska kamp – UR Play
Vår samiska kamp, serie från 2013 i UR Play.
Del 1 av 6. Stolt framtid. Människor från Nordkalotten berättar om den långa kampen för erkännande av den samiska identiteten och kulturen. Idag bär man stoltheten över sitt ursprung med en helt annan hållning. I norska Kåfjord man har man även startat en av världens största urfolksfestivaler.
Del 2 av 6. Kulturens kraft. Mari Boine lyfter med olika medel fram arvet som numera har erövrat internationellt erkännande. Möt också Suvi West som tar humorn till hjälp när hon bemöter myter och fördomar.
Del 3 av 6. Entreprenörernas tid. Under delar av året lever Ante Aikios familj av den samiska kulturen och säljer upplevelser till turister i finska vintersportorten Levi. Men vad väntar i framtiden för de samer som får allt svårare att försörja sig på rennäring och fiske? Kulturforskaren Pia Lane deltar i diskussionen.
Del 4 av 6. Språkets makt. Idag har samer rätt, och möjligheter, att lära sig samiska men så har det inte alltid varit. Och de kan fortfarande möta motstånd. Marja Helena Fjellheim Mortensson från Elgå i Norge fick lära sig sydsamiska i skolan tack vare ett projekt där man satsade på flerspråkighet. Hon berättar hur det är att skriva dikter på ett språk som nästan ingen förstår. Vi möter också finske Mikkâl Morottaja som rappar på enaresamiska. Tack vare att hans pappa arbetat för att sprida enaresamiskan finns det en chans att språket lever kvar. Ole Henrik Magga lever i Kautokeino, en av få platser där samiska är ett levande vardagsspråk. Han är professor i samiska språk vid och understryker hur viktigt det är att språket hålls levande och används i vardagliga sammanhang och inte bara i skolan.
Del 5 av 6: Rätten till jorden. Niila Inga är renägare och bor i Laevas sameby, nära Kebnekaise. Han och familjen lever ett traditionellt samiskt liv nära naturen. Niila Inga kan visa på hundraårig användning av jorden, där familjen livnärt sig av rennäring, men har inga papper på egendomsrätt. Området har rika mineraltillgångar och nu finns det intresse för att starta en ny gruva. Niila oroar sig för att familjens framtid kan ödeläggas. Finnmarkslagen och Finnmarkskommissionen har för avsikt att slå fast vem som har egendomsrätt till jorden och vattnet. I lagen är det tydligt formulerat att hänsyn ska tas till samernas rättigheter. Elena Tolstenko, som lever i Ryssland, strävar efter att hålla de samiska traditionerna levande trots att hon bor i ett höghus. Tidigare hade ryska samerna speciella rättigheter till sina gamla områden, men i dag tas det inga hänsyn till de gamla avtalen.
Del 6 av 6: Makt och maktlöshet. På 1990-talet var det stora konflikter i Finnmark. Många var emot att samiska skulle införas i skolan och menade att samerna hade fått för stor politisk makt. Den politiska kampen och konflikterna väckte Marie Therese Aslaksens politiska intresse och hon blev invald i Sametinget där hon kämpade för samernas sak. Hon berättar om sitt politiska engagemang och vikten av ett levande politiskt samtal på lokal nivå. Vi möter även Marie Thereses far, Tore Aslaksen, som var samisk popstjärna på 1980-talet och toppade hitlistorna med bandet Tanabreddens ungdom. Vi tittar också närmare på hur naturtillgångar som guld och mineraler påverkar Finnmarksvidda.
Foto: NRK
20136 delar