Cosmos – SVT Play
Cosmos, amerikansk vetenskapsserie från 2014 i SVT Play.
De stora frågorna står i centrum när den legendariska serien Cosmos från 1980 fått sin uppföljare. Ciceron på resan i tid och rum är astrofysikern Neil DeGrasse Tyson.
Del 1. Vintergatan. Hur föddes universum? Vart är det på väg? Finns det liv på andra planeter?
Del 2. Molekyler. Hur livet uppstod kan forskarna fortfarande inte säga. Men upptäckten av DNA-molekylen banade väg för oändligt mycket större förståelse för hur livet fungerar.
Del 3. Kometernas gåta. Före teleskopens tid var kometer onda tecken i skyn och solen snurrade runt jorden. Galileo Galilei ändrade på det och sedan kom Edmond Halley och Isaac Newton och gav oss en helt ny syn på fysikens lagar i rymden.
Del 4. Spöken i skyn. När vi blickar upp mot natthimlen kan stjärnorna vi ser vara döda sedan länge. Ljuset vi kan observera i universum kan ibland spåras ända tillbaka till Big Bang.
Del 5. Ljuset. Människan är en ljusälskande varelse. Våra ögon är anpassade för dagsljus. Men det tog lång tid innan vetenskapen kunde förklara vad ljus egentligen är. Och fortfarande vet vi nästan ingenting om universums dominerande byggstenar – mörk materia.
Del 6: Bland celler och atomer. Kosmos ner på atomnivå – hur ser till exempel mikroorganismerna som lever inuti en daggdroppe ut? Och vad är egentligen neutriner? Kol är grundstommen i allt mänskligt liv på grund av dess unika kemiska natur. Om växters kemiska reaktioner och hur atomer och molekyler hänger ihop med arternas utveckling.
Del 7: Hur gammal är jorden? I mitten på 1900-talet fastslogs jordens ålder till 4,5 miljarder år genom fascinerande mätmetoder av geokemisten Clair Patterson. I samband med det upptäckte han hur giftigt bly var för människor och genomförde en kampanj mot användandet av det. Såsom dåtidens stora miljöhot, bensin med bly i.
Del 8: Solens systrar. Hur föds stjärnorna och finns det någon övre gräns i hur stora de kan bli? Hur behåller jättestjärnan solen sin storlek? Alla grundämnen som finns på jorden är de som stjärnorna är gjorda av och stjärnornas energi är även det som garanterar vår planets fortsatta liv. Stjärnbilderna har också flera miljarder år av historia bakom sig, de har länge varit grunden för trosinriktningar och historiska myter för människan.
Del 9: Förlorade världar. Hur har allt liv skapats på jorden och under vilka eror har det nästintill utplånats? Hur kommer det sig att de mindre däggdjuren har varit överlevarna och vad har drivit upp djurlivet bland trädkronorna? De planeter vi har i vårt solsystem har påverkat jordens olika istider och därmed tidigaste folkvandringar. Jordens geografi har förändrats mycket under historien, och därmed förutsättningarna för liv.
Del 10: Den elektriska revolutionen. När blev el en möjlighet till rörelse på jorden? Upptäckten av elektromagnetism har förändrat människans förutsättningar för vad som är möjligt att göra. Det har lett fram till uppfinningar om generatorn samt är grunden för modern informationsteknologi i dag.
Del 11: Att besegra tiden. Hur kom det sig att planeten jorden blev full av liv? Och finns det möjlighet till levande organismer på andra planeter? Neil deGrasse Tyson resonerar om hur DNA uppkom på jorden och möjligheten att mikrober kan överleva rymdens bistra förutsättningar för liv.
Del 12: En befriad värld. Växthuseffekten – vad har den gemensamt med en ödesdiger dag på planeten Venus? Den mänskliga inverkan på jordens klimat genom koldioxidutsläpp är vetenskapligt belagd. Men än är det inte försent att ändra kursen, och se hur vi kan få energi från andra håll än olja, gas och kol.
Del 13: Vårt mörka kosmos. Hur ser rymdforskningen ut i dag, vad har vi kvar att upptäcka? Ännu större mysterier väntar oss i rymden, så som mörk energi och mörk materia.
Läs mer om Cosmos på svt.se
Foto: FOX/SVT
Cosmos utgick tyvärr 2016-10-02
2014|13 delar
Fler program att streama gratis
DNA-revolutionen
Kameldjurens fantastiska antikroppar
★ 7.2
Lady sapiens
AI-robotens verklighet


Cosmos, amerikansk vetenskapsserie från 2014 i SVT Play.
De stora frågorna står i centrum när den legendariska serien Cosmos från 1980 fått sin uppföljare. Ciceron på resan i tid och rum är astrofysikern Neil DeGrasse Tyson.
Del 1. Vintergatan. Hur föddes universum? Vart är det på väg? Finns det liv på andra planeter?
Del 2. Molekyler. Hur livet uppstod kan forskarna fortfarande inte säga. Men upptäckten av DNA-molekylen banade väg för oändligt mycket större förståelse för hur livet fungerar.
Del 3. Kometernas gåta. Före teleskopens tid var kometer onda tecken i skyn och solen snurrade runt jorden. Galileo Galilei ändrade på det och sedan kom Edmond Halley och Isaac Newton och gav oss en helt ny syn på fysikens lagar i rymden.
Del 4. Spöken i skyn. När vi blickar upp mot natthimlen kan stjärnorna vi ser vara döda sedan länge. Ljuset vi kan observera i universum kan ibland spåras ända tillbaka till Big Bang.
Del 5. Ljuset. Människan är en ljusälskande varelse. Våra ögon är anpassade för dagsljus. Men det tog lång tid innan vetenskapen kunde förklara vad ljus egentligen är. Och fortfarande vet vi nästan ingenting om universums dominerande byggstenar – mörk materia.
Del 6: Bland celler och atomer. Kosmos ner på atomnivå – hur ser till exempel mikroorganismerna som lever inuti en daggdroppe ut? Och vad är egentligen neutriner? Kol är grundstommen i allt mänskligt liv på grund av dess unika kemiska natur. Om växters kemiska reaktioner och hur atomer och molekyler hänger ihop med arternas utveckling.
Del 7: Hur gammal är jorden? I mitten på 1900-talet fastslogs jordens ålder till 4,5 miljarder år genom fascinerande mätmetoder av geokemisten Clair Patterson. I samband med det upptäckte han hur giftigt bly var för människor och genomförde en kampanj mot användandet av det. Såsom dåtidens stora miljöhot, bensin med bly i.
Del 8: Solens systrar. Hur föds stjärnorna och finns det någon övre gräns i hur stora de kan bli? Hur behåller jättestjärnan solen sin storlek? Alla grundämnen som finns på jorden är de som stjärnorna är gjorda av och stjärnornas energi är även det som garanterar vår planets fortsatta liv. Stjärnbilderna har också flera miljarder år av historia bakom sig, de har länge varit grunden för trosinriktningar och historiska myter för människan.
Del 9: Förlorade världar. Hur har allt liv skapats på jorden och under vilka eror har det nästintill utplånats? Hur kommer det sig att de mindre däggdjuren har varit överlevarna och vad har drivit upp djurlivet bland trädkronorna? De planeter vi har i vårt solsystem har påverkat jordens olika istider och därmed tidigaste folkvandringar. Jordens geografi har förändrats mycket under historien, och därmed förutsättningarna för liv.
Del 10: Den elektriska revolutionen. När blev el en möjlighet till rörelse på jorden? Upptäckten av elektromagnetism har förändrat människans förutsättningar för vad som är möjligt att göra. Det har lett fram till uppfinningar om generatorn samt är grunden för modern informationsteknologi i dag.
Del 11: Att besegra tiden. Hur kom det sig att planeten jorden blev full av liv? Och finns det möjlighet till levande organismer på andra planeter? Neil deGrasse Tyson resonerar om hur DNA uppkom på jorden och möjligheten att mikrober kan överleva rymdens bistra förutsättningar för liv.
Del 12: En befriad värld. Växthuseffekten – vad har den gemensamt med en ödesdiger dag på planeten Venus? Den mänskliga inverkan på jordens klimat genom koldioxidutsläpp är vetenskapligt belagd. Men än är det inte försent att ändra kursen, och se hur vi kan få energi från andra håll än olja, gas och kol.
Del 13: Vårt mörka kosmos. Hur ser rymdforskningen ut i dag, vad har vi kvar att upptäcka? Ännu större mysterier väntar oss i rymden, så som mörk energi och mörk materia.
Läs mer om Cosmos på svt.se
Foto: FOX/SVT
2014|13 delar
Fler program att streama gratis
DNA-revolutionen
Kameldjurens fantastiska antikroppar
Lady sapiens
AI-robotens verklighet